I was born to tell you i love you

Jag har suttit och läst en bok som min mamma har skrivit, jag har läst den 4 ggr, tre gpnger dom två senaste dagarna och jag gråter lika mycker varje gång, jag får lika ont i magen varje gång och mitt hjärta svider exakt lika mycket för varje ord som jag läser. Det ör ont. Att veta att någon jag älskar så sjukt mycket har varit tvungen att må så dåligt utan att jag vetat eller fattat någonting förns nu. Det gör ont att veta hur hårt vissa fått kämpa. Det gör ont att veta att det fanns så mycket som jag inte visste om min egen familj, så mörka hemligheter. Det är hemskt, riktigt hemkt och jag vill bara gråta.


Jag vill bara säga att jag är stolt över min storasyster. Hon är starkare än många andra
Hon vet vad riktig smärta och jag beundrar henne för att hon ställde sig upp när hon föll och gick vidare.
inte många klarar sånt. Att ta sig upp på morgonen med en stor klump i magen och ju mer dagen går ju ondare får man.
Min syster är stark och fyfan vad jag älskar henne! Fan ta dom som vågar säga något annat.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0