.

Jag har aldrig varit riktitg för bröllop. Har alltid undrat vad själva dealen är. Antagligen för att mina föräldrar är skilda men jag fattar inte. Dom flesta skiljer sig ju ändå eller gör slut, onödigt att gifta sig då liksom? Det kostar bara en massa pengar och man lovar något som dom flesta inte ens klarar hålla, att älskar varandra inöd och lust. Orka liksom! Men så slår jag på tvn och ser bonde söker fru, Kuuuul tänkte jag. Eller inte. Men jag tittar vidare i alla fall och då är det en inspelning på när dom ska gifta sig. Min första tanke va, Jaaa vad kul! massa fejksmile och dåliga kärleksförklaringar. Men guuuuuuud så fel jag hade! Allt var så äkta. Så sjukt äkta. Kärlekssången, alla tårar. Fyfan vad alla grät. Alla leenden. Jag sökte med blicken riktigt noga men jag kunde inte se det där låssas smilet som dom flesta kan ha bara för att. Jag såg bara lycka och tårarna bara rann på mig med. Bruden var så vacker och killen va så där gulligt rädd. Det fick mig att börja tänka att ett sånt bröllop. Om känslorna finns där såsom dom fanns där för dom så är inte ett bröllop helt fel. Jag kanske kan ha ändrat mig. Ett bröllop senare i livet vore kanske inte så dumt ändå...


/I